Summering
Det har gått ett år sedan Sprängskiss av en jaktberättelse kom ut. Dags för summering. Tänkvärda – och positiva – recensioner av bl.a Martin Lagerholm (Barometern, Kristianstadsbladet, m.fl.), Maria Schottenius (DN), Mia Gerdin (Kulturnytt, P1). Och framåt vårkanten fick jag Stina Aronson-priset av Samfundet De Nio. Man får vara nöjd, alltså.
Och nu då?
Det verkar bli noveller igen. Besvikna? Tja, men det är väl det jag kan bäst, kanske. Om något. Och så är det den där känslan. Det sker något speciellt när en novell verkligen tar fart, börjar leva. Man liksom lutar sig in mot texten och där finns ett universum som man borde kunna styra. Men där man inte har en aning om vad som kommer att hända, allt tycks fungera efter egna villkor!
Raymond Carvar (som ni kan läsa om här på hemsidan bland mina artiklar, om ni har lust) berättar om en mening ur en novell av Tjechov som han hade nålat upp på väggen: ”…och plötsligt stod allt klart för honom.” Carver skriver: ”Jag ser de här raderna som fyllda av förundran och möjlighet. Jag älskar klarheten och känslan av att något uppenbaras i dem… här finns både lättnad och förväntan…”
Visst, säger jag. Så ska det kännas.
Stina Aronson
Ett av 1900-talets mest särpräglade och samtidigt mest undanskymda – nästan borttappade – författarskap. Hennes uppbromsade berättande , ”detta skeende på stället” som Sara Lidman (något av en arvtagerska) talar om. Något hemlighetsfullt, gäckande i texterna som till synes smiter så tätt om karg verklighet. Följer den som starrgräset följer ett myrstråk. Men hon lurar oss, hon är inte där. Hon är någon annanstans, säger något annat.
Samfundet De Nio har beslutat tilldela Åke Smedberg Stina Aronsons pris för år 2017.
Lubbe
Jag har fått Ludvig Nordström-priset för 2016. Och känner mig naturligtvis hedrad. Det här är vårt enda litterära pris som exklusivt riktar sig till novellister och bland tidigare pristagare finns namn som Inger Edelfelt, Stewe Claeson, Hasse Gunnarsson, Cecilia Davidsson, Oline Stig m.fl. Hedrad, alltså!