Åke Smedberg
Född 1948. Uppvuxen i Hjässberget, Selånger, någon mil utanför Sundsvall. Publicerat poesi, noveller, romaner, kriminalromaner, dramatik. Dessutom kulturjournalistik i bl.a Expressen. Gett ut sexton verk sedan debuten 1976.
Belönats med LO:s kulturstipendium, Aftonbladets litteraturpris, De Nios vinterpris, Fackföreningarnas Ivar Lo-pris, Ahlin-priset, Fridegårdspriset, Ludvig Norströms-priset, Stina Aronsons pris. Augustnominerad för berättelsesamlingen Hässja. Kriminalromanerna översatta till ett flertal språk. Novellerna finns i urval på franska och engelska.
Förutom att jag skrivit har mitt liv sett ut ungefär så här: studerat en del, arbetat inom olika yrken, längsta tiden inom vården (sisådär en tjugo år), familj, barn och barnbarn, varit ungefär som de flesta av oss. Och det jag skrivit har också speglat detta, tror jag. Jag har alltid känt att det finns något oerhört spännande hos vanligheten, att det är en utmaning att skildra den. Ett ganska oansenligt hölje kring något du inte har en aning om. Det kan vara vad som helst. Ett skratt, en suck, en jordbävning. Vad som helst. Och så ögonblicket. Som du aldrig kan förutse, men som förändrar allt!
Vanligheten och ögonblicket. Det är nog ungefär vad jag skrivit om.
Den gode Ivar (Lo) myntade en gång frasen: Allt spännande finns hos arbetarklassen. Lite som en provokation, en utmaning, misstänker jag. Jag skulle säga: Allt spännande finns hos vanligt folk.
Tänkte jag. Men så insåg jag en sak: det finns inga vanliga människor, bara gåtor. Och det enda värt att skriva om är kanske just detta: gåtorna.